Bostadsköreformen som delar experterna — vad förslaget innebär för köande

En statlig utredning som presenterades i april 2026 föreslår att Sverige inför ett nationellt samordnat bostadsköregelverk, med tydligare krav på kommunerna att erbjuda transparenta och tillgängliga förmedlingstjänster för hyresrätter.

Idag ser systemet radikalt olika ut beroende på var man bor. I Stockholm administreras kön av Bostadsförmedlingen, ett kommunalt bolag med drygt 700 000 registrerade sökande. I Göteborg finns GöteborgsLokaler, medan många mindre kommuner saknar en central förmedling överhuvudtaget och hänvisar sökande direkt till enskilda fastighetsbolag.

Utredningens kärnförslag är att varje kommun med mer än 50 000 invånare ska vara skyldig att erbjuda en öppen digital kö med enhetliga krav på transparens — hur poäng beräknas, hur lång väntetiden är för olika lägenhetstyper, och en reglerad rätt att överklaga beslut till Hyresnämnden om diskriminering misstänks.

Hyresgästföreningen ställer sig positiv till förslaget. Förbundsordföranden Nils Karlsson menar att det sätter stopp för de situationer där köande inte vet varför de inte kallas till visning. "Transparens är grundläggande för att folk ska lita på systemet", säger han.

Fastighetsägarna invänder att ett mer reglerat system riskerar att minska fastighetsbolagens flexibilitet att hyra ut till sökande med rätt profil. De lyfter också risken att ett enhetligt poängsystem belönar lång kötid framför faktisk bostadsbehov — vilket missgynnar nyanlända och unga som just börjat köa.

Remissomgången pågår till september 2026, och ett eventuellt lagförslag väntas inte träda i kraft förrän tidigast 2028. I mellantiden skärpar Diskrimineringsombudsmannen (DO) sin tillsyn av förmedlingsbeslut som kan ha etnisk, köns- eller åldersrelaterad slagsida.